ÅI:s remissvar: Nya etappmål

30 juni 2014

Naturvårdsverket har under det senaste året haft ett regeringsuppdrag att ta fram ny etappmål inom avfallsområdet och föreslår både nya mål och en höjning av de befintliga för att minska avfallet, återanvända och materialåtervinna mer.

ÅI är i remissvaret mycket positiv till att både nya mål kommer till och att befintliga mål skärps så att mer material hanteras på de övre nivåerna i avfallshierarkin. Det är också mycket positivt att man behandlar mål och styrmedel i samma utredning. En sammanfattning av våra synpunkter finns nedan:

Etappmålen:

  • ÅI föreslår att alla etappmål delas upp i två separata mål – ett för hushåll och ett för verksamheter, båda bör ha samma målnivå. Som konsekvens bör begreppet därmed jämförligt avfall avvecklas och hushållsavfallsdefinitionen begränsas till enbart hushåll.
  • ÅI föreslår att etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter bör höjas till 70 % samt att målet för platsförpackningar inom producentansvaret höjs till 60 %.
  • ÅI anser att det är mycket positivt att branschspecifika avfallsmål föreslås för landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet, men anser att tidplanen är för utdragen. Målen bör kunna sättas betydligt tidigare än 2020.

  • ÅI stödjer målet att matsvinnet ska minska med 20 %, men målet ska delas upp i två - ett för hushåll och ett för verksamheter, båda bör ha samma målnivå.

  • ÅI stödjer målen för återanvändning och materialåtervinning av textilier, men målet ska delas upp i två - ett för hushåll och ett för verksamheter.  Vidare bör definitionen av målet ses över.

  • ÅI stödjer målen för efterbehandling av förorenade områden.

Styrmedel:

  • ÅI föreslår att styrmedel införs skyndsamt som premierar materialåtervinning framför förbränning av avfallet. Många av de styrmedel som föreslås för en ökad materialåtervinning i utredningen är viktiga steg på vägen, men ÅI efterlyser mer kraftfulla och marknadsbaserade styrmedel som ger alla aktörer incitament och ökat engagemang att återvinna mer. 

  • ÅI anser att det i första hand behövs nationella styrmedel för att skapa en ökad återanvändning och förberedelse för återanvändning, t ex reparationsavdrag. Dessa åtgärder tillsammans med en ökad materialåtervinning bör tillhöra de mest prioriterade näringspolitiska åtgärderna för att skapa både nya jobb och en mer cirkulär ekonomi. Som konsekvens bör det kommunala monopolet för grovavfall öppnas upp och textilier inte definieras som hushållsavfall.

  • ÅI föreslår att det i avfallslagstiftningen införs en bestämmelse att kommunala avfallsplaner är en myndighetsuppgift, som kommunen inte får delegera till det kommunala avfallsbolaget att ta fram. Planerna måste tas fram inom den kommunala förvaltningen och omfatta alla aktörers verksamhet, inte enbart den kommunala.

  • ÅI anser att det är mycket positivt att krav på avfallshanteringsplaner för verksamheter införs, men föreslår att de bör kombineras med krav på utsortering av avfall för materialåtervinning från verksamheter.

  • ÅI förespråkar ett frivilligt producentansvar för textilier. Textilier ska generellt undantas från det kommunala hushållsmonopolet.   

  • ÅI anser att offentlig sektors roll som upphandlare har stor betydelse för att uppnå målen och bör tydliggöras.

  • ÅI anser att EU:s färdplan för ett Resurseffektivt samhälle inte beaktats tillräckligt. Litet utrymme ges i de föreslagna styrmedlen och åtgärderna för nya affärsmodeller, innovation och nya lösningar. Många av förslagen till styrmedel är snarare av karaktären åtgärder i en handlingsplan.  Politiska beslut i form av styrmedel bör främst fokusera på VAD som kan stimulera marknadsutvecklingen, inte i detalj HUR det ska genomföras.

  • ÅI anser att regeringen måste ta ett krafttag kring den svenska avfallsstatistiken. Det är inte tillfredsställande att det inte finns en nationell myndighet som har ett tydligt ansvar för insamling och uppföljning. Flera av förslagen till uppföljning av målen bör också ses över.